Jag har nyss haft mitt livs bästa samtal. En man i 60-års åldern ringer till mig och vill boka en tid med en sjukgymnast. Jag vet inte hur han ser ut, vad han heter, var han bor eller något annat oviktigt om honom. Men vi skrattade och fällde en tår ihop under ett 30 minuter långt samtal på telefon. Han var en mycket egen man. Jag tror att vi var soulmates. 

Vi gick igenom operationer, äktenskap, läkare, missbruk, alkohol, sömnpiller, mördare, livscoach, mat, fetma, jobb och allt därimellan.  

Jag citerar: "Du vet jag dricker inte, 2 år nu. Du vet hur det är i goda vänners lag. Jag kunde lätt dricka 1 liter utan att det kittlade i magen. Men så tog jag detta sömnpillret inatt som jag fått av läkaren. Du vet jag är en stor kille, 193 och 120 kilo. Dubbel dos sömnpiller säger läkaren. Ja blev så jävla hög. Jag har varit vinglig hela natten. Jag kommer ihåg lite. Och så håller jag på att gå ner i vikt. Men fan du, jag har käkat upp all mat och gosaker i hela huset inatt. Du vet jag var som narkotikapåverkad. Läkaren sa att jag skulle somna och så är jag vaken hela natten och frossar istället."