Tror ni på att man hamnar i situationer där det är meningen att man ska hamna? För att det finns något man ska lära? Eller träffar människor som det är meningen att man ska lära från? Jag tror verkligen på sånt mög. Och jag ska ge er ett exempel gällande mig.

Jag hatar människor som skriker, jag hatar människor som bråkar, jag hatar konflikter och allt som har med människor som blir ovänner att göra. Jag kan erkänna att jag är konflikträdd. Indeed.

Men.. vart hamnar jag på min praktikplats? Jo på ett ställe där allt det jag beskrev innan finns var 5te minut. Folk som inte är rädda för att säga direkt om något är fel enligt dem, konfliksökande människor, skikande människor, bråkande människor osv.. Vet ni vad det säger mig? Att jag har något tt lära av dessa människor. Att våga säga ifrån när det gäller, att inte vara så jäkla feg, att inte vara KONFLIKTRÄDD.

Jag har aldrig startat ett bråk i hela mitt liv, men kommer jag kanske kunna göra det efter detta? man vet ju aldrig. Kanske.

Sov gott mvh. Tuffer.